puss ida.


10 juni: Jonas följde med mig till centralen där jag mötte upp Rebecka för att åka till Düsseldorf Weeze. vi tog en buss som gick till skavsta och sen satt vi där i typ två timmar och åt våra hemmagjorde mackor vi hade tagit med oss, haha. fy tusan vad gott det var eftersom att vi var rätt hungriga. på flygplatsen träffade vi även Josefin och Essi som vi tillbringade hela resan med, och även Maarit och Katty (men dom började vi prata med i Tyskland) tack för en sån jävla lyckad resa tjejer <3 ja, planet gick och vi kom till tyskland och düsseldorfs flygplats. vi fick vänta lite på bussen som skulle ta oss till dortmunds fyfan vilken pärs det var där alltså, hahah. vi förstod inte hur vi skulle få ut en biljett som man var tvungen att ha för att komma till arenan! haha, så efter många försök & efter vi stått i en kö som inte rörde sig en millimeter på tjugo minuter, gick vi upp till tågen igen och plankade. hahaha! som tur var kom det ingen kontrolant, men en snäll tysk som hjälpte oss hur vi skulle hitta arenan. men hon verkade så himla snurrig hela tiden, t.ex. vi frågade hur långt det var kvar "nästa station" och väl vid nästa station, "nej oj, nästa!" och så höll det på kanske 4 stationer, hahaha. men aa, hon var snäll och hjälpte oss dit. när vi kom fram till dortmund hpf (tågstation) fick vi ta en u-bahn (typ som tunnelbana) till Westfalenhalle, fast själva stationen där campingen va hette nåt annat som jag inte kom ihog. och jag kommer ihog så jävla väl. tysken som vi hittade på tåget, bara "här är det" och jag blev så lycklig i hela kroppen, typ som ett lyckorus, haha.. och när vi kollade ut fanns det knappt några tält, och vi bara "OMG TYP INGA TÄLT OMG!!!!!" vi skyndade oss som få upp till Vanessa som delade ut nummer och jag fick nummer 233 och rebecka nummer 234. vi satte upp tältet, gick och handlade och åt middag! sen var det god natt för min och rebeckas del.

11 juni: dag 2. vi åkte in till stan för att kolla lite i affärer och jag fick äta på mitt efterlängtade McDonalds som jag tjatat om redan påvägen ut till skavsta. jag hittade ett linne på typ tyskland bästa affär, iallafall då, haha! på kvällen iallafall var vi ute lite längre än dagen innan och vi träffade några snälla tyska killar som vi var med ifrån typ 22 till 3 på natten. två av dom var jätte elaka för att vi tyckte om tokio hotel och antagligen tyckte dom att vi var sjuka i huvudet för att vi åkte till tyskland för att kolla på dom, haha! men dom andra två, Leif och Jasper, var så jävla snälla och tog hand om oss hela tiden för att ingenting skulle hända oss. Leif hade flickvän, och det tyckte rebecka var jättesynd eftersom hon tyckte att han var snygg :D haha.. förlåt gumman, var bara tvungen att tillägga det! (A). vi träffade deras kompisar och mitt ifrån ingenstanns så står jag i mitten av en ring med fulla tyska ungdommar som vill att jag ska sjunga Durch den monsun, haha. Såklart gjorde jag det, och dom börjar sjunga med, hahahhahaha. det låter inte alls roligt men om ni hade varit där och sett deras ansiktsuttryck hade ni också skrattat, tro mig! ja, sen var det dags för de 4 killarna vi träffade att gå vidare, men leif och jasper hade lovat att följa oss tillbaka till hallen och det gjorde dom också, så himla snällt! sen blev det kramkalas och sen god natt för oss.

12 juni: ett år sen tokio hotel signeringen oj oj, fyfan vad tiden har gått snabbt! idag var det även sagt att kön skulle flyttas upp ifrån parkeringsplatsen där vi varit hela tiden, till den "riktiga" kön, vid arenan med stängsel. men eftersom tysklands matchen skulle visas på storbildsskärm på kvällen i westfalenhalle så fick vi inte komma upp och störa de som skulle kolla på matchen. därför fick vi sitta kvar, i all regn och våra nedtagna tält som vi skulle ta ner klocka 10 på morgonen för att Vanessa inte hade fått match infot innan. därför blev dagen låååång, och inte så mycket att skriva om eftersom vi inte gjorde speciellt myckte förutom att sitta.. det var sagt att man inte fick lämna kön den här dagen för då skulle nummren man fick när man kom strykas och då fick man gå längst bak, inte så kul. och just det! man fick inte ha några tält vid arenan om vi skulle sova där, och det regnade och var kallt. det enda vi hade var två luftmadrasser, aluminiumfolie, och sovsäck. haha, fyfan. men matchen gjorde att vi inte skulle få frysa ihjäl. Vanessa samlade ihop alla för info och sa att vi inte fick sova vid arenan, och vi svenskar fick åka tillbaka tillbaka till våra hotell och sova där. typ taaaack, iih! MEN, eftersom vi inte kunde delas in i grupper för att komma upp på smidigaste sätt till arenen den dagen va vi tvugna att komma dit dagen efter klockan 4 på morgonen för att hinna med allting. vi åkte tillbaka till hotellet och det var värsta befrielsen, alla svenskar var överlyckliga, förrutom dom som slängt sina tält och inte hade något hotell! fyfan vad jag tyckte synd om dom. Hur som helst, vi gick ut och åt, riktig mat för en gång skull och inte mackor som vi levt på innan. det blev en mexikans resturang med tacotallrik, fy vad gott det var. sen var det bara gå tillbaka och sova.

13 juni: konsertdagen! idag skulle det hända. det vi väntat på i över ett halvår! vi var så jävla pepp så att det inte går att beskriva med ord. klockan ringde halv tre, men det gjorde ingenting. vi hade beställt en taxi till hotellet till klockan halv fyra och där stod den också i rätt tid. vi åkte till arenan och träffade alla igen. Vanessa började med sin placering av grupperna och det var klart klockan 6 tror jag det var. Så där fick vi sitta på en bro, och fick en grupp nummer och grupp bokstav. K 9, jag, rebecka, essi, josefin, maarit och katty döpte oss till Kaulitz gruppen, hahah! och just det!!! det var en galen farmor i våran grupp som hade köpt marsipanblommor till Bill. hon hade även bill i ett hjärthalsband, hon var grymt läskig och luktade skuk. jag måste bara berätta att hon gick och bar på blommorna i 4 dagar, hahhaha, men fick aldrig upp dom på scenen. kommer inte ihog vem som sa det här, men tydligen hade hon frågat en vakt efter Bill för att ge blommorna, och dom hade svarat att dom kunde ge dom till honom, men hon ville ge dom personligen så hon gick. och när det började regna tog hon bara hand om blommorna, inte sig själv. typ täckte över dom med sin tröja! HAHAHAH. det låter inte alls roligt, men vi hade jätteroligt åt henne hela resan men speciellt den här dagen. hur som helst! halv nio kom vi upp pch fick våra platser i "riktiga" kön. och där satt vi.. nervositen steg och vi åt och drack hela tiden så att ingen av oss skulle svimma. jag var så rädd hela tide för att jag skulle göra det, så tillslut mådde jag bara dåligt, i hela kroppen och jag blev trött, och helt slut av alla dåliga tankar. fyfan vad hemskt det var. jag trodde verkligen att jag skulle svimma. insläppet började och vi spraaaang in. vi kom på rad 3 på georgs sida av "snoppen/kuken" men sen hamnade vi längst fram. och tiden imellan konserten och bara vänta är det värsta jag varit med om. alltså, jag fick ingen luft och höll på att svimma 5 gånger. nej jag överdriver inte! det var helt sjukt jobbigt, och jag ville verkligen inte bli utlyfft. jag kände hur tårarna var påväg i panik, men lyckades få bort dom. och så började konserten, folk tryckte ännu mer och armbågar i ryggen blev en vana efter tre låtar. jag orkade inte skrika de första tre låtarna av konserten, rädd för att svimma. så jag struntade i det. men alla lugnade sig och man fick mer utrymme, jag kunde skrika, hoppa, sjunga med Bill. alltså, fyfan. det är något av det bästa jag varit med om. att stå så nära sina största idoler är inget man gör dagligen, iallafall inte jag. och detta är fan så jävla underbart att jag inte kan besrkiva det. det kändes som om konserten tog slut på 2 minuter och efter det grät jag som fa-aan. jag trodde jag skulle gråta hela konserten, men det gjorde jag inte! jag grät bara lite på übers ende der welt och hela an deiner seite, och jag vet inte hur mycket efter konserten. det var över och vi åkte till hotellet, men dom kom inte haha! så då åkte jag och rebecka hem till hotellet, handlade på donken och sen gick vi och la oss. och just det! jag fick georg, gustav och toms vatten på mig + att jag snuddade vid toms flaska när han kastade ut den. det ni, höhöö!

14 juni: vi gick upp tidigt, för att hinna packa och hinna med flyget hem som gick klockan elva tror jag det var. sen tog vi tåg till Essen där vi skulle ta en "buss" till düsseldorf weeze. problemet var bara att bussen rymde bara 6 personer och vi var fler än så som ville åka med. Därför fick jag, rebecka och hennes mamma åka taxi med två andra.. dyrt! Men eftersom vi var fler så kostade det bara 250:- var typ. Väl på flygplatsen hände det inte så speciellt mycket, och sen skulle vi gå på planet. det kändes helt sjukt, att allting var över - så himla snabbt. jag hade ju knappt fattat vad som hänt mig, dagen innan! Sen kom vi till skavsta och där stod pappa och Jonas <3, så himla snällt att dom kom och mötte oss. Rebecka och hennes mamma fick skjuts hem, och jag tvingade jonas att kolla på alla bilder jag tagit, förlåt, hahaha! Och sen var man hemma. Skönt, men ändå helt jävla konstigt i huvudet att det vi hade väntat på i över ett halvår, bara hade tagit slut..