Smink i olika former har existerat sen antiken men har blivit allmänt accepterat först på senare dar. Exempelvis blev ögonskuggan först på 1920-talet en del i kvinnors makeup. Innan dess användes fetsmink och blev kommersiellt först under 1930-talet. Det dröjde ändå till 1960-talet innan ögonskugga blev allmänt accepterat att användas till vardag.

Sminkets utveckling
Smink bestod från början av sot, aska, djurblod och djurfett. Av dessa framställde man färgerna svart, vitt och rött. Färger som än idag är de populäraste i sminkindustrin.

Smink har som sagt funnits sedan urminnes tid. Arkeologer har hittat 10 000 år gamla smink kit i Egypten. För i tiden var det vanligt att både män och kvinnor sminkade sig och det fanns herr smink. När smink blev populärare började det tillverkas av bl. a. henna, ockra, järn- och kopparoxider samt pulvriserad malakit. Till oljor och salvor användes bl. a. vegetabiliska oljor (som används en idag) samt bivax och harts. Från början ansågs att tillverka smink vara något rituellt och utfördes av människor som sades vara magiskt kunniga.

 

Hur sminkets innehållsförteckning har ändrats genom tiden
Smink, exempelvis läppstift, består av en färgad, fetthaltig massa, där mjuka fetter som lanolin, vaselin och kokosfett och oljor av olika tjocklek, mestadels vegetabiliska, tillsammans med hårda vaxer som karnauba och candelilla, bildar ett kristallgitter för mest effektiv avstrykning och bästa känslan på läpparna. Vad just ditt läppstift innehåller står alltid på en innehållsförteckning.
Vad gäller färgämnen i smink finns en tendens att gå ifrån organiska färgämnen utan motsvarighet i naturen och återgå till naturfärgämnen. Under 1940- och 1950-tal innehöll läppstiften färgämnet eosin som reagerade med melaninpigmenten i läpphuden. De ansågs då vara ”kyssäkta”. Dessa färgämnen förbjöds i mitten av 1960-talet. I dag är läppstiften är både fetare och mjukare och har även vårdande och skyddande egenskaper.