Åh, fy fan vilken känsla jag fick nu. Riktigt mycket flashbacks! Sitter och kollar på youtube och hittade den här videon ifrån Dortmund. Inte jag som har filmat eftersom att jag hade ståplats, men jag kommer verkligen ihåg hur det kändes just vid det ögonblicket då Tom började spela introt på Vergessene Kinder. Det var lycka, äkta lycka. Jaja, nu är detta det sista inlägget. Ha en bra vecka alla, puss och kram.